söndag
| i fredags fick jag äntligen höra "Emily". en låt som böna pratat om, och jag måste erkänna att den var himla bra! jag var självklart tvungen att hitta den och har nu lyssnat på den i två dagar! det kanske låter lite självälskande eftersom dem sjunger mitt namn (dock ej likadan stavelse) men nej...den sätter sig på hjärnan helt enkelt och är riktigt bra! imorgon börjar jag på mitt nya jobb! jag är rädd och misstänksam, hoppas på det bästa samtidigt som jag inte gör det! jag vill trivas där för att må bra och inte känna att det är jobbigt att gå till jobbet, samtidigt vill jag inte trivas där för att jag vet att jag inte kommer stanna länge och jag vill inte råka ut för fler tråkiga uppbrott, det finns också ett hopp inom mig att mitt gamla jobb behöver folk igen och att jag ska skickas tillbaka. låter lite patetiskt och kan tyckas att jag ska sluta bry mig men jag är alltid sån. svårt att släppa saker jag gillar. jag förstår mig inte på vissa människor som bara kan stänga av sina känslor. det är för mig helt omöjligt. visst jag kan le när jag är arg och sådana saker men blir det för känsloladdat så finns det inte en chans i världen att jag kan trycka undan mina känslor och spela någon slags roll. inte på en gång iaf! jag måste få min tid på mig att tänka, gråta, skrika, förbanna eller vara överlycklig för att sedan isf klistra på en min för att göra någon annan glad!?! påsken ser ut att bli okej ändå! kärlek och respekt |
Kommentarer
Trackback